Man vänjer sig.

För ungefär ett år sedan köpte jag min tredje digitala kompaktkamera. De båda första var en Canon PowerShot A80, som dog i april 2009, ungefär 20 minuter innan jag träffade egghunter för första gången, och en Canon PowerShot SX200IS, som jag fortfarande använder. (Den bor i min jackficka och följer med mig överallt.) Min allra första egna digitalkamera, köpt i maj 2003, var förvisso kompakt, men eftersom den egentligen var en webbkamera som också kunde användas fristående om man inte hade några som helst krav på kvalitet vill jag inte räkna den; den hade inga större förtjänster men däremot en massa brister och var helt undermålig både som stillbilds- och webbkamera. Den hamnade till slut i elektronikskroten, sörjd och saknad av ingen.

Nåh, den tredje blev i alla fall en Fujifilm FinePix Real 3D W3. Som kanske antyds av namnet är det en kamera med dubbla objektiv för stereofoto. Det blir faktiskt en riktigt bra 3D-effekt, även om den i övrigt inte är en lysande kamera.

Det finns program som kan konvertera MPO-filerna som kameran skapar till olika 3D-format. Eftersom de röd-blå glasögonen finns snart sagt överallt har jag valt att oftast använda det formatet. Här är ett representativt exempel från rosenmyntas skaldjursfrossa den 27 oktober:


Egentligen är det mest en plojkamera, men jag har haft en del kul med den och det är intressant att lära sig vilka motiv som fungerar.